Surikat-byn

Jag åker buss till jobbet varje morgon... det tar ca. 50 minuter enkel resa.
Bussen går 06.35... 06.36 sover jag... om inte nåt som bryter mönstret händer!

Som regelbunden pendlare märker man snart ett visst mönster. Vi är en
grundkärna som åker varje dag, och så är det några som åker vissa dagar.
Alla beter sig på samma sätt, varje morgon. En del sätter sig till rätta och
bläddrar TYST i dagens Metro. En del sätter sig till rätta och stirrar rätt ut...
och så är det de som gör som mig... somnar på stört!

Det finns en massa oskrivna lagar liksom... när bussen går så tidigt så är det
tystnad som gäller. Detta vet vi som åker regelbundet. Vi har inrättat oss i ledet.

På ett sätt tycker jag att vår gula buss och vi som som traskar in i bussen varje
morgon, påminner mycket om en surikat-by... Ja ni vet de där små söta sakerna
som bor i små hålor (buss-sätena) i jorden. Vi kryllar in i flock och kryper ner
i våra hålor och fixar och grejar i det lilla hålet...

... Så ibland kommer det in ett annat djur i byn... Då börjar det röra sig i hålorna
ska ni veta. Huvudena sticker upp ur hålorna... plopp...plopp... det är ju nån som
beter sig annorlunda, typ pratar högt.... oj oj oj... nu är det stor oro i byn...
den kommer inte riktigt till ro på hela vägen ibland! Under en period var det med
ett hon-djur som pratade högt och tydligt varje morgon från det att byn började
rulla tills att den nått målet. Vi fick verkligen veta allt om henne... vilket vi ville
eller ej. Det tog tid för byn att återhämta sig efter denna pärs ska ni veta.

En morgon, när alla hade hoppat ner i sina hålor, satt sig till rätta och byn hade
börjat rulla... så händer det! Det börjar snarka i byn! Nu skulle ni sett...
plopp... plopp...plopp...plopp... fullständigt kaos! Huvudena snurrade runt
som periskop över jordkanten (ryggstödena) i hela byn (bussen)!
Vi rutinerade tittade på varann med skräck i blicken... "vad händer"?!?!
I tre dagar pågick detta... dag tre hamnade han i hålet framför mig... uuhhh!
Sen var han borta... jag vet inte var han tog vägen, men det är ju farligt i djungeln!

Så för guds skull, kliver du på en buss och ska åka med... sätt dig ner, känn av
vad som gäller just i den byn... annars vet man aldrig vad som händer...
grrrrrrr (eller för en surikat.... piiip)

Ja, nu blev det ju inte som jag tänkt mig riktigt med bilderna... alltså jag är
inte så bra på det här än... men i alla fall på bilderna uppifrån och ner är;
1. jag som väntar på bussen
2. nån stackare som inte brukar åka med
3. jag på bussen
4. jag och mina busskompisar