Modersinstinkten slår till ibland...

ICA

Sillegården

Skogen

Jag har en förmåga att tycka synd om allt möjligt... det behöver inte vara människor alla gånger, det kan vara vad som helst egentligen... ja nästan i alla fall... jag har varit på auktioner och ropat in saker för en femma för att folk står och klagar högt och tydligt... "vem vill ha sån där skit"... "herregud vilken dret hahaha"... jag blir så arg när jag hör sånt, och så tycker jag synd om grejen! "Kom hem till mig, så ska jag inte skratta åt er", tänker jag...

Jag kan också tycka synd om blommor som blivit "ratade" för att de är fula... nu hör inte jag till dom med gröna fingrar inte, nej gu'mä bevare... jag kan också glömma att vattna dom, kasta dom osv... det är bara när jag liksom springer på de hånade blommorna som mitt hjärta bankar lite extra...

Här får ni 3 stycken såna blommor...

1. Den översta pelargonen hade hamnat bakom alla andra som stod och blommade vackert på ICA i Kil i våras... den slokade och knopparna hade torkat. Jag hittade ingen prislapp så jag frågade en expedit -"åh käre värld hahaha, ja får jag en tjuga så är jag nöjd"... "dumma tant", tänkte jag.

2. På Sillegården i somras stod "mamman" till denna underbara pelargon. Den hade orange-röda blommor och var så där skir i växtsättet... men lite bortglömd bakom en gardin. Då sprang jag på trädgårdsmästaren (en kvinna), så jag frågade henne om blomman... jag sa -"det står en stackars ensam blomma och gråter bakom en gardin...", då gick hon dit och nöp av ett skott till mig, i smyg :-). Den har stått still hela sommaren, men NU small det plötslit till i den... nu ska den överleva vintern också... hujedamäj...

3. Denna stackare hittade jag förra veckan i skogen, slängd i en hög med trädgårdsavfall, jordig och gräsig, ratad av någon "köp-och-släng-människa"... det var i sista stund jag hittade den *puh*! Har ingen aning om vad det kan bli av denna, men jag är säker på att den är vacker som en solskensdagdag :-)!

En dag fylld med färger...

Min anorak är klar...

tror jag... eventuellt ska jag brodera nåt litet på den eller nåt annat "pynt"... undrar om det finns nåt i läder kanske...?, jag vet inte... jag vet inte om det verkligen syns på bilden, men tyget ser ut som gammalt läder... eller lite så där gammal "schleten" oljerock typ... jag älskar tyget i alla fall :-)!

...och om det är någon som undrar, så tänker jag INTE gå med växter runt halsen... jag försöker vara lite kreativ och framhäva färgerna!

"Man-tager-vad-man-haver-soppa" eller "Jag-måste-rensa-kylskåpet-soppa".

Med andra ord finns det inget recept, men det är inga konstigheter i den, man har det oftast hemma!

Idag blev det...

1 stor morot (tunna skivor)

2 palsternackor (tunna skivor

1 röd paprika (strimlad)

1 gul lök (strimlad)

3 vitlöksklyftor (sönderbankade med kniven)

½ aubergine (tärnad)

½ succini (tärnad)... hur stavas det?!

ca. 700g nötförs

1 tetrapak (370g) krossade tomater med oregano & basilika kryddor

1 tetrapak (370g) krossade tomater med chilikrydda

2 tetrapak med vatten

Fräs allt i en stor gryta (jag använder ALLTID min gjutjärnsgryta, kan inte leva utan den...

nej nu överdrev ja att...kan inte laga mat utan den i alla fall)

Salta och peppra

Låt småputtra i minst en halvtimme. Jag gör gärna lite större bitar, den blir lite matigare då liksom.

Den passar utmärkt att göra mycket av, att göra i förväg och i matlådor!

En trivsig dag bara...

Förmiddagsfika med hallon- och blåbärspaj

Har haft min lilla mor och min lilla dotter här idag :-)... det känns så bra att få en dos av dem så där ibland... jag behöver det!

De är visserligen lite speciella att umgås med... Johanna läser ju specialpedagogik nu, så nu ser hon bokstavskombinationer och syndrom på allihop... som tur är, så är hon medveten om detta...

-"mamma, nu vet jag vad du har för diagnos"...

???? -"Va'?"

-"Jo men du vet, dina humörssvängningar"... (nu fnissar hon lite... tur för henne det)...

-"mäh... va' har jag då?"

... sen blir vi avbrutna för då träder min kära mor in... och hon hör ju så dåligt :-), så hon har inte riktigt hängt med och börjar prata om nåt annat... så nu går jag här med nån diagnos som jag inte vet vad den heter...

Hösten inspirerar...

Känner ni igen fyndet från igår?

Det växer vildvin efter en gångväg som jag brukar gå...

Torgvantarna som fått sina färger efter vildvinet!

Allt är plockat i skogen!

En sån här dag när solen skiner i september, så blir allt så vackert! Färgerna som har börjat spraka ute nu är så vackra och inspirerande...

...dessutom har jag handlat upp alla mina pengar på kängor, tyg och SM-finaler så nu får jag använda fantasin och naturen för att göra lite höstfint utanför ytterdörren :-)!

Det första paret torgvantar (Maries perfekta namn på dem) är klara, så jag har börjat med par nummer två... de får samma färger som vildvinet ser ut nu :-)!

Skogstur...

FYND I SKOGEN!

Det är bara så, att olika människor ser olika saker...


Jag fick syn på denna (trasiga) ljuslykta, slängd i ett dike när vi (jag, Karin och Hilda) var ute och gick idag...


där går man i skogen och pratar och går på spångar och hoppar över vattenpölar och kollar svamp...


och helt plötsligt ligger det en trasig ljuslykta mitt uppe i alltihop... rostig och fin är den också... det är lustigt, då är det minsann inte jobbigt att bära...





Ska hitta på nåt fint med den!





(ni får inte se kort på Karin och Hilda för Karin gör nån konstig min på alla kort, och då blir hon bara kärring-grinig om jag lägger ut det här)

Segerns sötma fick en besk eftersmak...

Han/hon är fortfarande med mig :-), har fått fram att det är en rödhake... jag ska "döpa" den...

Det är mycket som snurrar i huvudet idag känner jag, det har hänt så mycket sista dygnet...

På första plats kommer ju Carlstad Crusaders vinst i SM... så roligt, och de var så värda det :-)! Jag är så glad för deras skull. Jag var ju och såg matchen som bekant...

När jag kom hem, gick jag och röstade. Jag har valt att hålla en låg profil vad det gäller röd eller blå färg. Jag har inget behov av att öppet skriva om det.... men tro inte för den skull att jag inte har åsikter... på nåt sätt kan jag tycka att båda färgerna vill ju allas väl på sitt sätt (därmed inte sagt att jag håller med båda). De är trots allt helt ok människor som tror sig veta hur Sverige blir bäst.

Vissa av oss röstar utefter hur vi har det själva just precis nu... arbetslös, sjukskriven, driver eget företag, vill ha så mycket pengar över som möjligt, småbarnsförälder, har gamla föräldrar... andra röstar utifrån hur de tycker att det ska se ut oavsett var i livet man befinner sig själv... och visst, alla dessa sätt är trots allt ok...

...så länge man inte börjar HATA och KRÄNKA... jag är rent ut sagt så ledsen idag, verkligen jätteledsen!

Jag var så naiv så jag trodde verkligen inte att detta kunde hända... usch va' dum jag känner mig... jag mår illa av det...

Vad beror det på att folk stöttar det här? Mår de bättre av att klanka ner på nån annan? Måste de ha syndabockar för att hamna i bättre dager själva?

...jag vet inte, men på ett sätt tycker jag synd om dom... egentligen kanske de bara ville ha en kram och ögonkontakt (=bli sedd) med människor i sin omgivning. Som sagt, jag vet inte... jag är ingen beteendevetare, psykolog eller va' tusan man ska vara för att förstå... jag känner mig bara så besviken. Jag känner också en stor oro... vad betyder det här? Är det på väg åt nåt håll som är katastrofalt?

Alex vann :-)!

... ja vet, ja vet... Karlstad Crusaders vann... med 37-15 :-)!

Bildvalen styrs ju av ett visst egetintresse :-)... det är Alex, Johanna, Mimmi och Caroline som får vara med idag!

Nu är det ju så att jag är ingen sportreporter, jag är bara en svärmor som varit på SM-final i amerikansk fotboll där min dotters sambo spelar... Alexander :-)! Självklart blir vinklingen lite annorlunda... jag kan för det första knappt reglerna, bara lite... jag gör bara som alla andra på läktarn... Johanna förklarade för mig (precis som en duktig småskolefröken) -"När nummer 5 är ute mamma, då ska du vara tyst"... -"När nummer 18 (Alex) är ute, då ska du störa, alltså skrika"... det förstod jag, så jag gjorde så... och det verkade ju gå vägen... de skrek bl.a "DEFENCE" (vet inte om det stavas så)... då sa Ola -"Va' säger di, säger di sidfläsk?"

Nu kan hösten komma...

YES! Jag har hittat dom! Jag har hittat ett par kängor som passar till ALLT! ...tror jag i alla fall... men det känns så... de naturvita tussarna som ligger ovanpå, är mönsterstickade benvärmare som jag arrangerat så vackert... tror de blir fina till kängorna... och till KALASBYXOR! Jo, det heter kalasbyxor... punkt slut! Strumpbyxor är nåt helt annat... det är såna som drar ihop sig mer och mer under dagen... fram på eftermiddan' så har de nästan dragit ihop sig så man är på väg upp ur dom... som när man klämmer på en tub sakta sakta...

Men vad är på det andra kortet?! Mäh... det är ju min höstjacka! ...eller det ska bli i alla fall... gick runt och kollade på jackor, och det fanns inte en enda jag ville ha... jo om jag är beredd att betala 2500:- och uppåt... jo tjenare... så jag gick ner till Olssons och rotade bland stuvarna under rulltrappan... och DÄR låg det! Mörkbrunt (lite åt grått) kraftigt jeanstyg.. så där snyggt färgat om ni fattar...

Sen finns det väldigt mycket fina huvudbonader i affärerna nu... inte bara mössor alltså! Det är baskrar, hattar, sportmössor... ja allt möjligt! Jag såg en på Åhléns som var jättefin! Kommer ni ihåg "Huset Elliot"? De hade ju en typ av hatt... lite så där avslappnad hatt, inte så stilig.. ja ni vet... jag ska testa att sy en sån faktiskt... jag har ju ett löshôvve som jag köpte i Säffle förra hösten.

Jag är så NÖJD :-)! Kängorna och den bruna anoracken kommer bli en jättebra bas... nu kan jag bara ändra scarves, halsdukar, hattar, mössor, vantar och handväskor... me like :-)!

Lite sällskap...

Det är minsann inte bara Fredrik och Filip som kan fixa lite sällskap... det har jag också gjort!

Den lille parveln på bilderna är med mig i trädgården, totalt orädd :-)! När jag gräver kommer det ju upp en massa mask, och då är han där med en gång och tar dom... en mycket smart fågel måste jag säga... Jag kan tyvärr inte säga vad det är för sort. Fågelboken är ute i stugan.

Jag tänkte på min kära kompis Monica Alfredsson när jag satt och tittade på fågeln... hon skulle kunna säga direkt vad det är för fågel... min Monica kan ALLT sånt där... fåglar, växter, kryp... ja hon är som en Flora, Fauna och Bondepraktikan hela hon... jag ser verkligen upp till henne!

som grädde på moset så spelade de "Yellow lemon tree" i MP3'n då också... då kom en tår... jo det är säkert, det gjorde det! Den spelade jag och Monica en hel sommar :-)! Det var den och "Jag går och fiskar" med Gyllene Tider som snurrade den sommaren... visst är det härligt med lite nostalgi ibland :-)?!

Ni får med lite bilder på min Monica och hennes (mina) döttrar när jag var där och sov över hos henne tidigt i somras...

Vackraste sommarbilden så här inför hösten...

Jag började höststäda lite idag, i trägårn'... eller rättare sagt - jag började göra nåt i trägårn' över huvud taget idag! Jag tror inte jag har gjort nåt sen i juni, förutom klippt gräsmattan... detta är INTE likt mig! Jag har försökt intala mig att det är vackert när det är så där lite vildvuxet och ENORMT charmigt med "lite" ogräs här och där... att liksom alla raka kanter är borta, att allt går i varann... jag tittar väl för mycket i tidningar och trädgårdsböcker...idag tittade jag ut med andra ögon, och jag lovar det finns ingenting som är charmigt här nu! ...fortsättning följer...

Vad har jag GJORT hela sommaren?! ... i och för sig har det varit en del guldkorn när jag tänker efter...

Fri i 7 månader nu...

Jag firar 7-månaders-jubileum idag! För 7 månader sen tog jag min sista cigarett... ever!

De vanligaste argumenten att sluta röka är ju ekonomi och framför allt hälsan... men jag säger som jag sagt hela tiden... det är BEFRIELSEN som känns starkast. Det är en frihetskänsla som är obeskrivbar... Johannas lycka över att hennes mor slutat röka är också en underbar känsla. Hon pratar inte så ofta om det... men jag märker det ... i tysthet liksom... hon och jag behöver inte alltid säga allt i ord... jo jo jag vet, vi pratar jämt :-), men ändå...

Om det finns nån nackdel med det? Nej absolut inte... ja det skulle väl vara alla volanger (bilringar) och änglavingar (gäddhäng) som pryder min kropp då... men va' f... jag tränar och jag äter ganska sund mat, jag kan inte göra mer! ...och jag känner mig FRISK! Den äckliga hostan är borta, jag kan skratta utan att hosta, jag känner dofter (det är både på gott och ont kan jag säga), jag kan vara nära människor och kramas som jag älskar... ja listan är lång...

Jag tänker inte tjata och gnata på de som röker (jo jo ja vet, jag gnäller och fnyser och rynkar på näsan), men om ni vill uppleva samma lycka som mig så försök!!! Puss på er!

Morgonpromenad...

Är det nån mer än jag som "döper" promenaderna? I ett par veckor så har jag gått "runt Kroppkärrssjön" nu... då går jag INTE runt sjön... jag går ner till sjön en viss väg, och så går jag hem en annan väg. Varje rutt har liksom sitt... i dag tog jag några bilder så ni också får vara med och titta... min förkärlek till hus lyser igenom... ett gulligt, ett som gör mig nyfiken och ett som man skulle vilja ta hand om lite... gissa vilket som är vilket...

En annan tur jag har, heter "donka i skylten". I Kil gick man runt Fryken... då gick man ner till Fryken och upp igen, inte runt. I Fagerås är de lite latare... där går de runt Herrgårn'... i stugan går vi runt södra eller "brevlådan", "gamla macken"... när jag bodde i stan gick jag LLA...

Saker i givakt!

...egentligen tycker jag om ordning och reda... jo det är säkert, jag gör det! Jag kämpar ständigt med den sjukligt pedantiska genen i mig. Det är längesen som han fick fritt spelrum nu, men han ligger där och lurar, och så ploppar han upp när man minst anar det... *plåpp*!

Då sorteras det i lådor och skåp, kartonger och askar... sen måste allt gå i färg och stå rakt... sen måste... ja så fortsätter det.

Det är extra farligt när jag går hemma också... då har jag ju tid att släppa loss detta jobbiga tillstånd... och så blir jag grinig på alla som ställer till (med andra ord - lever och rör sig normalt i ett hem)...

Jag tror jag var som värst när Johanna var liten... mamma sa att hon låg i vagnen i givakt med sträckta kläder så hon inte kunde röra sig (hon överdriver tycker jag), när hon var lite större så sorterade jag hennes barbiegrejer varje kväll... ställde in barbieskorna två-och-två, fattades det en sko blev det jobbigt... dagmamman fick inte sätta på henne kläder som inte passade ihop i färg... uh, varför skriver jag det här?

...men NU råder KAOS i hemmet, det har blivit en väskfabrik, klädfabrik, syltfabrik... Ola har en ängels tålamod, det måste jag säga... fast han vet ju vad alternativet är... skorna i givakt i hallen, tidningen i tidningsstället osv... usch, det är ju tragiskt, jag mååste få nåt att göra!

lite förälskad...

Kan ni bli förälskad i ett tyg? Det kan jag... och det är just precis vad jag är just nu!

Igår åkte jag till grannorten för att "dansa" afro med två goa vänner, Katarina och Titti (den tredje jobbade). Nu hör det till saken att jag har knappt rört mig på hela sommaren... och det kändes kan jag säga! När det var som värst, så värkte det i hela bröstet och fick som kramp i hela magen! När man "dansar" afro så är det många rörelser som går ut på att röra "juck-musklerna"... svanka/kuta, in med rompa/ut med rompa... samtidigt ska man hålla reda på resten av kroppen... händer upp i luften, krigare, svärd... ja men ni hör ju... och samtidigt är det helt underbart! Det är mycket trummor som gör att man kommer i trans liksom... efteråt sa Titti - "Det värsta med kondition är att den är färskvara"... jag satt på bänken bredvid henne röd som en kräfta och svett som jag vet inte vad... -"jasså, säger du det".... uh... men det kan bara bli bättre! Förhoppningsvis kan jag slänga mig ut på stäppen nästa vecka också! Bäst av allt är när vi får bada bastu, äta apelsin och tôle litte :-)!

Nu till tyger... jag fick en en kasse FULL med tyger av Katarina igår också. I denna kassen låg det två tyger som jag blev förälskad i! Kolla på mina bilder... det blå/vitrandiga har jag redan sytt ett förkläde och två handdukar av. Det ska få följa med ut till stugan idag.

Det andra tyget går i rosa, grått och vitt. I stadkanten står det: GAMLESTADENS HEMTEXTIL HANDTRYCK "REGATTA"... det är sååå fint! På avigan sitter det ett vackert band (också på bild). Jag vet inte vad det är för tyg... måste kolla med Katarina om hon vet historien bakom... eller är det nån annan som vet kanske?

måste ta reda på hur jag får med fler bilder i samma inlägg...

fler bilder...

Mias syateljé

Nä mä... nytt utseende :-)... vad tycker ni? Blev det inte lite mysigt här inne? Nu fattas det bara lite rustikt mörkt trä, smide och en faslig massa stearinljus i alla mustiga färger... och lite god mat och gott rött i ett glas... ja ja.. men i alla fall... jag tänkte att jag skulle visa er lite av det jag sitter och syr (om jag nu kommer ihåg hur man fick in bilderna här). Jag skulle liksom vilja skriva under varje bild också, men det tror jag INTE att jag kan!

Att jag håller på och syr är väl egentligen inte så konstigt, jag är periodare med det... nu är det ett bra tidsfördriv när jag går hemma och tycker synd om mig själv (ärligt talat är jag en riktig gnällkärring nu för tiden... usch!)

Johanna hade lovat att vara "modell" för mina kläder, men jag får inte tummen ur och fixar detta, och nu har skolan börjat för henne så jag vet inte hur det blir... men förhoppningsvis ska det bli av. Då blir det en hel bildserie av det jag syr/syr om/ändrar/loppisfynd osv...